Bo med din vän

Varför söker vi ständigt efter ett objekt att dela romantisk monogam kärlek med, ha som sexpartner, och om våra drömmar får gå helt i uppfyllelse: flytta ihop och dela resten av vårt liv med? Varför värderas den romantiska monogama kärleksrelationen högst? Varför är detta delvis meningen med livet för de flesta människor? Det är ju bara en Hollywood-illusion som vi blivit matade med enda sedan vi föddes.

Let’s face it, romantisk kärlek vissnar alltid förr eller senare.

Kanske tar det slut för att ens partner begår ett oförlåtligt svek, eller för att en får romantiska känslor för någon annan istället, eller för att en slutar känna sexuell lust för partnern men inser att den har det för andra istället, eller för att de var unga när de blev förälskade och den ena inser att den vill hinna med mer kärlekshistorier och äventyr i livet, eller kanske ebbar förälskelsefasen bara långsamt ut och en/båda känner att de inte tycker om partnern och trivs i varandras sällskap längre.

Detta kan man undvika om man istället bor med sin bästa vän, eller sina bästa vänner för den delen om man trivs med att bo kollektivt. Allvarligt talat, varför bor inte folk oftare med sin bästa vän?

För visst är det stora fördelar med att bo tillsammans med någon. Alla kostnader som det innebär att ha ett boende blir lägre om man delar på dem, så ekonomiskt är det en stor vinst. Praktiskt är det också: du behöver inte längre vara den som lagar maten varje dag, och om du behöver hjälp med något så har du alltid någon nära som du kan fråga. Och det viktigaste: den sociala aspekten, att ha någon att komma hem till, få frågan om hur ens dag har varit, dela sina tankar och skratta med. Vi är flockdjur, för mycket ensamhet mår ingen bra av. Utan gemenskap blir vi knäppa och går under.

En vän kan du känna dig tryggare med, eftersom er vänskap inte bygger på lättförgängliga saker som förälskelse, sexlust och attraktion. En riktig vän delar du djupare saker med, såsom antagligen liknande värdegrund, gemensamma intressen (kanske båda har passion för en och samma sak?), intellektuellt givande utbyte, samt skrattar åt samma saker. Mycket möjligt har ni delvis samma vänskapskrets också, om ni blev vänner då ni kom från samma geografiska plats, hade gemensamma studier eller engagemang, kanske träffades via jobbet eller gemensamma bekanta.

Tycker du kanske det låter som en tråkig tanke, att bo med din vän? Varför? För att du inte bor med någon du har sex med då? Behöver du ha sex så ofta så att det är opraktiskt att inte bo med din sexpartner? Så kan det ju vara. Men är din sexlust så pass stor så kanske det ändå inte är en bra idé att vara i ett monogamt förhållande överhuvudtaget (varför begränsa dig då? En enda partner kan ju inte vara tillgänglig alltid). Kanske är en bättre strategi i så fall att dela ett tryggt hem med din bästa vän, ett hem dit du alltid kan komma hem och känna dig välkommen, oavsett vem/vilka du har haft sex med senast. Och ingen säger förresten att inte din bästa vän kan vara en bra sexpartner också. Snarare borde det vara så att om relationen grundar sig först och främst på vänskap, så är båda hänsynsfulla och måna om att även tillfredsställa den andra.

Vänskapen håller längre än de flesta kärleksrelationer. Visst kan man bli trött på en vän också, men inte med lika stor säkerhet som att alla förälskelser dör ut inom 2 år från att de startat. Visst kan man bli sviken av en vän också, men en väns svek sårar inte lika hårt som exempelvis ett otrohetssvek. En vän älskar man mer osjälviskt, och därför är det lättare att förstå vännens synvinkel när den har handlat orätt mot dig, och således är det enklare att hitta förlåtelse och sedan bygga vidare på vänskapen.

En vän som du delar en passion för ett intresse med, kan du gå hur långt som helst med ifall ni bosätter er tillsammans och ägnar era lediga stunder i hemmet åt det gemensamma målet.

Flattr this!