Aktivism och engagemang

Jag är en sån som vill ”rädda världen”, ”be the change”, vara god och göra gott. På alla sätt.

Det är en evig kamp. Som ger mer mening och belöning än det mesta annat man kan lägga tiden på.

Det finns mycket som behöver göras. Alltid.
Exempel: göra livet på jorden långsiktigt hållbart (minska miljöförstörande köttkonsumtion, ändra användandet av åkermark till proteinrika grödor, hindra fortsatt artutrotning, framsteg inom miljöteknik etc) och motverka alla sorters förtryck (kön, klass, läggning, ras, art etc).

Jag ställer mig varenda dag frågan ”hur ska jag rädda världen?”. Det låter en aning naivt, men det hjälper mig att sätta en bra grundton i min hjärna. Att ställa en bred fråga, som kan besvaras på oändligt många sätt, utan begränsningar. Att varje dag ställa den frågan på nytt, så att jag kritiskt granskar mina gamla metoders effektivitet, reviderar och resonerar mig fram till nya uppslag.

Bäst är det om man kan hitta likasinnade att dela engagemanget med. Då blir man sporrad, får bekräftelse på att det man vill åstadkomma är rätt, får positiv kick, samt utbyte och utvecklande av idéer. Tillsammans får man ork och energi till att genomföra mycket mer än vad man skulle orkat pusha sig själv till på egen hand.

Om man går igenom en jobbig period i livet kan det vettigaste vara att tillfälligt omprioritera fokus, till att få sig själv att få en bra livssituation och må bra igen. På så vis kommer man ju tillbaka på banan snabbare, med energi och engagemang i överskott till att snart aktivt göra bra handlingar för världen igen. För engagemang ska kännas meningsfullt.

Jag är vegan. Det är ett enkelt sätt att varje dag göra skillnad. Då gör man konkret skillnad genom att man inte betalar pengar till köttbönder och slaktare. Då gör man skillnad genom att man varken bidrar till miljöförstörande köttkonsumtion eller djurutnyttjande. Då gör man också skillnad genom att man får andra människor, släkt och bekanta, att ibland tänka till kring och ifrågasätta sina egna matvanor. En bra rutin helt enkelt, både för djur och för ens eget samvete.

Trots att jag är vegan, och stolt över det betydelsefulla livsvalet, så känner jag aldrig att det är tillräckligt. Jag vet andra människor, många vegetarianer, som när man pratar om detta, säger att de är nöjda med sig själva och känner att de gör fullt tillräckligt genom att dagligen välja bort kött. Jag har svårt att förstå detta. Det finns ju så mycket övrigt att göra. Så mycket att engagera sig för att förändra. Så mycket meningsfullt man kan nå framsteg med, och få sann belöning från. Om man sätter sin gräns vid den låga nivån, så hindrar man både världen från att få mer, och sig själv från att få mer tillbaka. Jag tycker aldrig man ska ”nöja sig”, utan ständigt sträva efter att gå ett steg längre i sin godhet, hitta vägar att förbättra sig ytterligare.

Visst har man inte all tid i världen. Ens tid är i realiteten väldigt begränsad, så man måste rannsaka sitt inre för att hitta sina hjärtefrågor, samt sålla mellan olika sätt att engagera sig. Man behöver revidera och resonera sig fram till hur just man själv engagerar sig mest effektivt och givande. Men alltid sträva efter att göra ännu mer gott.

Dags att ställa frågan:
”Hur ska jag rädda världen?”

 

 

Flattr this!